USA

 

Exchange program 2012

 

 

Hello my name is Simon Rickardsson and I was one of three students who go to America for a exchange program.

 

The trip started with a long time in a airplane. But when we came over to USA so was everything fine again.

 

When we had landed in Los Angeles it was time to rent a car. We drove up to the mountains and was met by much snow and fog. I told everyone in the car that it looks like home here. It was late and we go to the family I stay with first, because they live closest. I was so tired because I haven’t sleept at the plane, so when I came in to their house they were so nice and Michelle (Claytons mom) show me the house. In a short time after that I fell a sleep in a really nice bed.

 

The First Saturday we went to Pomona Swap meet and look around and see all autopart and cars. It was a nice day. The first Monday we go to Rim High School and look at their autoshop and we go inside the school and look around. On Tuesday it was time to see where we would be in practice. I had my practice at Davis auto body and paint. Everyone in this shop was so nice.

 

The next weekend me and Claytons family go to Hollywood to see all cool things there. I like all the stars and and all cool people on the street. After we have been in Hollywood in a few hours we drove to Huntington Beach and stayed at a hotel for the night. I have work every weekday at Davis but on the evenings I have done much funny things with Clayton and his friends and his family. We have gone offroading with claytons TOYOTA pickup and with his dads Polaris RZR. We have also been to a rich man and look at all his Chevrolet 57.

 

One weekend all students and teachers in the exchange program go to Las Vegas to look at drag race, and Dave the auto teacher drove Rim High Schools race car. All students help to cool down, cleaned up the car and help Dave. It was fun but warm. I took a lot of pictures of cars and big trailers. The last Wednesday all Swedish students and teachers go down the hill to shopping. I don’t bye so much but it was a fun day.

 

This three weeks we were in USA has gone so fast. One day I came and the other I go home. I had a really good time over there and the family I stay with was amazing. I like them so much and everyone around them. I can promise that, I go back when I have money.

 

Simon

USA

 

My name is Rickard Erlandsson, and I was one of the three students that got to participate in the 2012 RIM exchange project. I am glad that I got to experience this, and I only wish for it to have been for longer than what it was. I didn’t want to them to go home when they did and I didn’t want to leave when we did.

 

The few weeks before their arrival were really tense. I worried a bit about speaking English, but mostly I worried about how it would be overall. If we would even get along, or if we would dislike each other from the start, but everything turned out better than I thought. We let Cody sleep a well needed long sleep when he got to our house, and the next day I showed him the surroundings where I live. He was mostly impressed by the lack of smog, something that I after being in California have come to appreciate.

 

We had three what I would describe as awesome weeks during the American exchange students stay in Sweden. We went to see (and pet) moose and went to Storsjöbadet, the local, in lack of a better description: waterpark. We went to eat together at several occasions. In short, we became friends.

 

Then one sad evening the left us, but I kept thinking that we would see each other in about a week.

 

When we left for California I think we all were equally excited. But on the twelve plus hour flight between Munich and Los Angeles all form of excitement disappeared. It was unbearably hot and for me and my circa 194 cm, there was not a lot of legroom. When we finally landed after what seemed more like two weeks than twelve hours we got a rental car and left for the mountains. Finally I managed to sleep a little bit. After waiting for, what to me seemed like a bit more than an eternity, halfway up the mountain for snow chains, we finally each arrived, one by one to what was going to be our home for the next few weeks. I fell asleep instantly.

 

When I woke up, me, Cody and Kelle, went to see a movie. I got my first “American sized” drink at the movie theater, something I had no problem getting used to. They showed me the area and we had no problem getting along.

 

That first week I had my “practical education” at a family company called Don’s Auto Parts. They were extremely nice and we spoke about everything between politics and snowmobiling. I also taught them a fair bit of Swedish, when I heard that they thought it was a shame that the hadn’t in earlier years.

 

The next week and the week after that I was at Twin Peaks Auto, a small mechanics shop that, believe it or not is in Twin Peaks. After a while they asked me if I thought I could replace a turbo. I said yes, and when they heard that I had done it before the where surprised. I guess that’s because there is only a very few American teenagers that has done the amount of work that we get to do here in Sweden. Something that I found very different about USA compared to Sweden is that when you have achieved something, you get told that you have done a good job. In Sweden you mostly only get told that you have done something wrong. All and all I think they liked me at Twin Peaks Auto, and I hope I get to meet the guys who work there again.

I had an amazing time during these weeks and as I said in the beginning, I only wish it had been for longer. If I had the money, I would go back this summer, but I know someday I will. I look forward to meeting the friends I made over there again, and I know I will, sooner or later.

 

Rickard

                                                                            120503 - 120504

 

 

 

Sista dagen med gänget

 

Tänk vad tre veckor går fort när man har roligt. Nu har vi nått fram till sista dagen av vår resa till det stora landet i väster. I vanlig ordning så träffades vi på skolan för vidare resa till praktikplatserna. Vår första anhalt på den resan har kommit att bli ett besök på Valeros, en av dom lokala bensinstationerna. Där har inhandlats lite frukost i form av diverse godsaker, typ muffins med mera.

1500s Vår hovleverantör servar Elina

 

Sen så bar det iväg till respektive praktikplats där det mesta skulle sammanställas så att företagen visste var i arbetsuppgifterna man höll till. Om det var några rester som dom måste vara medveten om eller om allt var klart.

1509s Är det för att dom ska få åka hem som dom ser så glada ut, tro?

 

Jag och Maths var idag medbjudna på en lunch på skolan för ”distinguished students” inom dom praktiska kurserna. Vi fick då nöjlighet  att sitta ner och prata med några av dom lärare som jobbar med ROP, Regional Occupational Projekt.

 

Efter lunchen bar det så iväg för att hämta hem eleverna så att dom skulle få lite tid för packning och allt vad det kan innebära. När vi kom till Twin Peaks mötte vi en smutsig men lycklig Rickard. Han hade just slutfört ett turbobyte på en Passat. Alla som jobbade där var imponerade. Han hade gjort det på en tid under accordslistans tidsangivelse

1510s Smutsig men glad

 

Efter hämtningen så åkte eleverna med sina utbyteskamrater hem till respektive boende. När dom så hade packat det sista så hade vi en gemensam stund på skolan för avsked med tårar och allt vad som ingår.

1572s Alla inblandade i årets projekt.

 

Texten under bilden är väl en sanning med modifikation. Vi kan ju bara tänka på alla familjer på båda sidor av Atlanten som varit inblandade plus alla lärare som på ett eller annat sätt bidragit till att utbytet ska bli så bra som möjligt. En annan som lagt ner ett jättejobb, trots att han inte följde med i år, är ju Tommy. Med mera, med mera.

 

Efter avskedet så började så resan mot flygplatsen. Vi var dock tvungna att göra ett stopp på en Val Mart, det första på den här resan. Det var ju några som hade lite pengar kvar som brände i fickan. Vi nådde i alla fall fram till LAX, flygplatsen, i tretiden på natten efter att först ha lämnat tillbaka hyrbilen. Det visade sig då att den terminal som vi skulle in på var stängd fram till klockan fyra så det var bara att vänta en timme innan vi fick komma in för incheckning.

1592s Mycket packning blir det

 

Resan hem gick i alla fall helt enligt planerna med alla byten. Inga förseningar alls på hela resan.

 

När vi så småningom kom hem till Frösö Flygplats så var där en stor mottagningskommitté. Man skulle nästan kunna tro att vi hade varit saknade.

 

Nu har vi alltså kommit hem och det kvarstår bara lite detaljer av projektet. Till exempel att eleverna ska skriva ett slutbrev och att vi ska ut och tacka sponsorerna för deras bidrag. Dessutom så ska jag och Maths skriva till skolverket och berätta, i en sammanställning, om projektet.

 

Men nu är vi i alla fall hemma och tillbaka i selen eller hur man ska uttrycka det. Min egen slutsats är i alla fall att utbytet har fungerat jättebra och att alla verkar nöjda med dom erfarenheter som dom dragit under resan.

 

Jag återkommer med elevernas slutbrev så snart jag fått dom.

 

Tack för nu

 

Lennart

                                                                     120502

 

 

 

Shopping med mera

 

Idag har det varit en fullspikad dag. Vi träffades i vanlig ordning på skolan tjugo över sju i morse. Därifrån åkte vi så till Victoria Gardens för en dag full av shopping. Första besöket var på en affär där det finns allt och då menar jag allt för utomhusaktiviteter. Oavsett om vi pratar jakt, fiske, grillning eller vad det nu akn vara frågan om så går det att hitta hos Outdoor World som butiken heter. Den borde vara en dröm för dom flesta som sysslar med dessa aktiviteter. Den är dessutom en fantastisk upplevelse att gå igenom.



1278s Titta bara på utsidan



1280s Vardagsrummet i ett lyxhotell???

1281s Nej, det är entrén till butiken

 

När jag knäppt det första kortet vilket var åt höger i entrén så var jag på väg vidare in i butiken. En i personalen pekade då även på den andra sidan där det var minst lika vackert.

 

Nä jag kommit en bit längre in i butiken så kommer jag fram till fiskeavdelningen. Där fanns hur många spön som helst. Jag skulle verkligen inte vilja börja att välja ett spö. Det borde vara omöjligt kändes det som. Den här bilden visar hur det såg ut åt ena hållet. Det var minst lika många spön åt det andra hållet.



1284s Fiskespön i långa banor.

1285s Det finns nog inte särskilt många vildmarksbutiker som är så pyntade.

 

När vi gått igenom Outdoor World så åkte vi vidare till dom ”vanliga” butikerna. Där passade dom flesta av oss på att shoppa det sista som vi ville ha med oss hem. Både Rickard och Elina köpte skor. Rickard till vardags och Elina till balen.

1290s Elina vill ha råd

 

Elina fick ingen hjälp med val av skor utan var tvungen att gå till expediten och fråga sig för. Hur är vi uppfostrade egentligen. Rickard och Simon sitter som ett par gammalgubbar och väntar medan Elina provar skor. Hon var i alla fall nöjd med dom nya skorna även om vi inte vågade ge några råd. Det kändes lite ovant att se Elina trippa runt i höga klackar.

1292s Det fanns inget gubbdagis i närheten. Eller var det där vi redan varit.

 

Efter shoppingen åkte vi så vidare till NHRA-museet och kvällens Twilight Cruise. Första onsdagen varje månad mellan april och oktober är det samling för Twilight Cruise vid  NHRA-museet. Kolla gärna länken. http://museum.nhra.com/cruise.asp Där samlas massor av bilägare för att visa sina bilar och för att titta på dom andras samtidigt som dom får tillfälle att träffas och prata med likasinnade. Det är lite som onsdagsträffarna i Östersund fast mycket större. Nu ska jag låta bilderna prata lite grann igen annars kommer den här dagens inlägg aldrig att ta slut.

1311s Tvådörrars kombi är ju rätt så coolt. 57:a är det

1320s Häftig front på en gammal Cheva

 

Jag måste få berätta om hur imponerad jag blir gång på gång när man är ute på såna här träffar, eller bara men ser gamla bilar tillsammans med Tommy, Dave och Maths. Dom kan, alla tre, blixtsnabbt tala om märke, modell, och årsmodell. Dom kan dessutom tala om vad som skiljer och när förändringarna gjordes. En annan sak är ju att dom som bygger specialbyggen behåller dom specifika skillnaderna i sina byggen. Så en bil som är i mina ögon totalt modifierad har ändå sina, för årsmodellen, särdrag kvar.



1330s En pickup av äldre modell



1334s Pynt



1338s En cabriolet av äldre modell

1343s Gammal bil och gammal ägare.

 

Man kan inte direkt påstå att det handlar om någon ungdomskult längre det här. Många av ägarna var nog med när det var en ungdomskult på 1950-talet.

1345s Super Deluxe. Är den inte vacker så säg????



1354s En del bilar är pågående projekt



1356s Andra är klara, som det här gamla engelska korvståndet, d v s Anglian.

1367s Willys. Det fanns säkert ett tiotal gamla Willys på plats idag.

1385s En sak som är lite rolig är att alla bilar kommer dit för egen maskin.

 

Många av bilarna skulle aldrig någonsin komma igenom en svensk bilprovning oavsett om dom som den här gått igenom en jätterenovering. Våra Svenska poliser skulle få skriva blocken fulla om många av dom här bilarna kom rullande på våra vägar.

1403s En lite ovanlig bil. En Henry J

1415s En gammal Morris

 

När vi vandrat runt en stund kom Elina fram till en äldre Cadillac, mammas älsklingsmärke, och stod och tittade på den när en herre kom fram och pratade med henne. Han såg ut ungefär som Buffalo Bill. När dom pratat en stund så frågade han vart hon kom ifrån och hon svarade att hon kom ifrån Sverige. Jaså, vart då i Sverige, fortfarande på bred Amerikanska. När hon berättade att hon kom från Östersund så kom svaret. Ja, jag kommer ifrån Sollefteå jag, sade han på bredaste mål från hemstaden. Han berättade senare att Elina blev ganska lång i ansiktet när hon hörde vart han kom ifrån. Han berättade dessutom att han bott i det stora landet i väster i 27 år

1421s Buffalo Bill?? Nej, Börje Forslund från Sollefteå.

1422s Börjes bil.

 

När vi var nöjda på bilar så gick vår resa vidare till Ontario Mills Mall. Där skulle vi alla träffas för en avskedsmiddag. Ontario Mills Mall är en stor galleria med ett antal affärer och restauranger. Vårt mål i huset var Dave and Busters, en restaurang kombinerad med lekplats för alla åldrar. Ett bra alternativ om ungdomarna vill röra på sig medan dom äldre äter färdigt.



1466s Claytons föräldrar tillsammans med Dave



1467s Alis mamma och pappa tillsammans med Kristy



1476s Cody och Simon

1478s Clayton med flickvän



1480s Rickard och Elina



1483s Ali med pojkvän



1491s Delar av familjen Black. Dom yngsta var i spelhallen

1486s Och så lite mat då. Jag valde en kycklingrätt vilken var jättegod.

 

När så maten var uppäten och dom flesta hade spelat av sig så var det bara en sak kvar. Hemresan upp för berget. Det var en av dom jobbigaste turerna hittills i en bil. Det var en fruktansvärd dimma, man såg stundtals absolut ingenting framför sig. Jag fick veva ner sidrutan och hänga ut huvudet igenom det för att försöka se sidomarkeringarna på vägen. Efter många om och men så tog vi oss i alla fall hem till huset för en välbehövlig vila.

 

Det blev som sagt en lång dag. Start med uppstigning klockan sex och hemkomst vid midnatt och inga vilopauser alls under dagen så vi var alla ganska matta efter den dagen.

 

Tack för ytterligare en dag.

 

Lennart

                                                                            120501

 

 

 

Första Maj

 

Sköna maj välkommen, eller hur ska man säga. Sista April passerade utan majbrasa och fyrvererier. Har inte undersökt det men det verkar som om dom inte firar på samma sätt som oss. Vi fraktade eleverna till deras praktikplatser i vanlig ordning och tog därefter en genväg eller ska man säga senväg över berget för att ta några kort på utsikten.

 

Platsen där vi stannade kallas för Strawberry Peak och ligger någon kilometer från Twin Peaks. Högsta punkten är på 6135 fot över havet, ca 1840 meter och bjuder på en milsvid utsikt. Nu var det väldigt molnigt idag men molnen låg under oss så vi hade en annorlunda utsikt.



1216s Utsikt med träd skadade under den stora branden 2007

1217s Man kunde se hur molnen rann över kullarna.

 

Några timmar senare var vi tillbaka i Crestline eftersom dom sagt att dom skulle bjuda på gofika. Vi passade då på att komplettera fikat med ett gäng doughnuts. Dom har ju aldrig kafferast här som vi har hemma, men när vi är på plats så brukar dom se till att ha fikabröd nästan varenda dag. Vi passade också på att gå igenom morgondagens aktiviteter med Joe och Shelly

1227s Kaffe på Svenskt vis med Amerikanskt tilltugg

 

Efter fikat var det bara att fortsätta jobba för allihop. Elina höll på med en stötfångare och Simon jobbade med fotstegen till en Jeep.



1229s Munskyddet var ett spel för gallerierna. Dom hade inspektion av företagets alla utsläpp och Steve tvingade på Elina munskydd trots att hon våtslipade.

1236s Här existerar inga liggbrädor.

 

Resan gick nu vidare till Twin Peaks och Rickard. Han höll just på att slutföra ett byte av en AC-kompressor på en Ford.

1249 Kompressorbyte

 

Rickard berättade också att han skulle följa med Zack ut på lite övningar även i kväll. Dom skulle bland annat ut på Taco Tuesday och äta sig mätta även ikväll.

 

Jag hade fått en hint om takbeklädnaden på företagets toalett och var därför tvungen att göra ett besök där och inspektera

1255s Gamla nummerplåtar från när och fjärran

 

En av bergets absolut bästa inom felsökning på dom elektiska systemen i bilarna ska vara Rory, en av delägarna i firman. Han är dessutom mycket duktig på att förmedla sina kunskaper till våra elever.

1258s Rory

 

En annan sak som är annorlunda här gentemot hemma i Sverige är att alla mekaniker har sina egna verktyg och måste alltså köpa varenda mejsel själv. Detta innebär att alla är väldigt mån om sina verktyg och sköter om dom därefter.

1259s En hel radda med verktygsskåp av högsta kvalitet, Snap On.

 

Ett par timmar efter den tragiska olyckan på Frösön läste jag i tidningarnas nätversioner om den. Det kändes väldigt trist att något sådant ska behöva hända och en tanke som slog mig var utformningen av texten bak på Daves racebil. Man får hoppas att motorklubbarna hemma i stan  försöker fånga upp så många racesugna som möjligt och att dom försöker fixa tävlingar på ett så säkert sätt som möjligt.

1265s Dragracing is cool…..Streetracing is for fools!

 

När arbetsdagen så nått sitt slut så var det dags att skjutsa hem Elina och Simon. Båda två hade lite jobb kvar att göra på sina projektarbeten så kvällen var räddad för båda två. En annan  sak som gjorde att dom förmodligen kunde tänka sig att stanna inomhus var den dimma som återigen dragit in över området.




1271s Sikten är ca 25 meter när bilden tas. Stundtals var den kortare och stundtals längre.

1272s Där uppe bor Elina

 

Tro det eller ej, men det var bara fem minuter mellan bilderna. När vi svängt av från bergskanten och kommit några hundra meter in från den så skingrade sig dimman som genom ett trollslag, eller hur var det han sa i monologen, Hasse Alfredsson.

 

I alla fall så finns det en annan väg upp till huset så man behöver inte klättra över stenramlet.

 

Tack för i dag

 

Lennart

                                                                             120430

 

 

 

Sista April

 

Nu är vi tillbaka i selen igen. Alla eleverna var på plats på sina praktikplatser i ordinarie tid trots en tuff helg med långa dagar. Dom enda som fick en sovmorgon var jag och Maths, och vi fick sova ända till klockan sju.

 

Vad man kan säga om dagens arbete var väl att det gick i ett lite lugnare tempo för dom flesta. Alla var faktiskt ganska trötta i kroppen efter att ha jobbat långa dagar plus att vi sovit mer eller mindre illa i våra campingsängar.

 

Kvällens aktiviteter var lite blandade. Elina skrev vykort till dom där hemma plus att dom var ut på en liten utflykt till Snow Valley. Läs gärna lite mer om platsen i förra årets blogg eller på den bifogade länken. http://www.snow-valley.com/

 

Vad gäller Rickard så följde han med Zack, Joe och Shellys son, ner på plattlandet där dom besökte ett ställe där man kunde spela gitarr. Rickard hade tydligen haft lite gitarrabstinens för dom blev kvar där, spelandes, i tre timmar. Sen var det pizzadags och Rickard bestämde sig för en stor pizza, men blev då avrådd av Zack vilken talade om att en stor pizza är STOOOR. Dom bestämde sig då för att dela en stor pizza vilket var ett bra beslut. Dom orkade inte äta upp den på två personer utan det blev nästan en tredjedel kvar.

 

Simon och Clayton var ute på lite egna aktiviteter. Dom följde med Claytons farfar till en kompis åt honom. Kompisen var en inbiten samlare av Chevrolet –57:or. Han hade tydligen ”hur många som helst” plus att han hade flera stycken motorcyklar. Dessutom så tror jag att Simon lade lite tid på sitt projektarbete, vilket ska lämnas in senast den 3 maj.

 

Undertecknad och Maths lade en hel del tid på sammanställning av helgens aktiviteter plus planering av den sista veckan så att allt ska fungera in i det sista.

 

Jag kan väl berätta att jag idag bara knäppt ett enda kort och det passade inte in i dagens blogg.

 

Mer hände väl inte den här dagen

 

Tack och hej

 

Lennart

                                                                          120429

 

 

 

Söndag på tävlingsbanan

 

Det blev en lång dag igår så vi unnade oss en sovmorgon i morse. Vaknade i sjutiden och låg sen och drog mig en stund. Hur länge man än hade velat sova så skulle det ha varit kört runt, eller ganska precis, halv åtta. Tydligen får man inte starta några motorer före den tiden. Nu verkade det som om ganska många gått och väntat på att klockan skulle gå, för prick halv åtta startade första motorn och sen var det slut med tystnaden för den dagen.

 

I vilket fall så var det en bra tid att stiga upp för att hinna med alla förberedelser inför dagens tävlingar. Det viktigaste är ju ändå frukosten så det var vad vi började med. Flingor och mjölk plus lite bullar från Swenhards Swedish Bakery. Nyttighetsgraden kan väl diskuteras men vi fick ett snabbt energitillskott i alla fall. Dessutom så är det lätt att fixa för en större grupp ute på depåområdet.



1145s Frukost. Fortfarande i hatten.

1146s Själv valde jag kalaspuffar.



1147s Bullar från Swenhards. Kan det vara farmor Tildas originalrecept?

1148s Det känns inte helt svenskt men dom kanske har muterats dom sista hundra åren.

 

När man kallas till start har Dave alltid jättebråttom. Han vill hellre vara bland dom första i gruppen än att sitta långt bak i kön och vänta. Det finns bättre möjligheter till service inför nästa heat i så fall om det skulle behövas. Hur man än beter sig så blir det lite väntan här och där.

1150s Avslappnad väntan på start



1153s Daves nya hjälm. Ser ut som om han ska vara med i Star Wars

1154s Spegel spegel.

 

Det finns alla möjliga sponsorer och olika syften till att tävla. Dom kör som xxxxx men tävlar för Jesus. Det harmonerar inte riktigt för mig men det beror väl förmodligen på min egen okunskap. Dom börjar dessutom Söndagen med en liten högmässa, eller vad man ska kalla det. Dit är vem som helst välkommen.

1155s Racers For Christ.

 

Lite bilder från racet måste vi väl ha med idag också. Vi börjar med lite uppvärmning av däcken före start.

1157s Gummi för någon hundring går upp i rök

1174s Även om han har motor så att han stegrar åkte han på stryk av Mike Nordahl

 

Vi har ju som jag tidigare berättat med oss två stycken golfbilar för transport mellan depån och tävlingsbanan. Av någon anledning hinner jag aldrig , eller nästan aldrig, med att få en plats i nån av dessa. Jag har därför gått minst en mil dom här dagarna och det är väl i och för sig välbehövligt.

1177s Varför ska man gå när man kan åka?

 

Dagens sista race för Dave var i sjätte omgången och när han blev utslagen så var han en av sex kvarvarande i sin klass. Man kan väl summera det hela som att han var riktigt nöjd med hänsyn till omständigheterna. Ny motor, ny transmission och dessutom så hade han inte tävlat sen i november.

 

Nu hade vi bara packningen kvar att göra innan vi kunde vända hemåt. När det värsta var gjort så tog Kristy med sig ungdomarna och åkte lite tidigare eftersom dom skulle upp på skola och praktik. Jag, Maths och Dave tog då hand om det sista och var klar för avfärd ungfär klockan sju.

1186s Kvällssolen lyste på palmerna vid utfarten från anläggningen.

 

En sak som vi tyvärr missade var ett besök på Shelbymuseet, vilket ligger bara 700 – 800 meter från tävlingsarenan. Nu var det tyvärr så att dom hade bara en visning om dagen måndag till lördag och vi hade så fullt upp att vi glömde både tid och rum på lördag förmiddag.

1187s Vi fick i alla fall se den från utsidan

 

Ett par bilder över Las Vegas blev det från trucken när vi åkte igenom på väg hem.

1194s Längst upp i tornet finns en roterande restaurang.

1200s Guldfärgade rutor, det vore något att ha där hemma det.

 

När vi så passerat Las Vegas så var det bara att tuffa på i fyra och en halv timme innan vi kom fram till skolan och kunde lasta om till Daves Fordpickis. Vi hade ju våran bil hemma hos honom så det blev en liten extratur dit innan vi kom hem till båthuset. När vi åkte från Dave satt både jag och Maths och tänte för oss själva att det kändes som att åka elbil när vi satt i hyrbilen. Det gick så tyst och mjukt efter allt buller från alla håll under helgen.

 

Det var väl ungefär vad jag hade att berätta om söndagen.

 

Tack för idag

 

Lennart